Schjerfbeck och Kalevala

På fredagen öppnades en ny Schjerfbeck utställning i Ekenäs. Konstnärinnan  var under 17 år bosatt i staden. Jag tyckte mej uppfatta att ungefär 300 av hennes stora produktion tillkom under dessa år. Under senare år har stadens kulturpersoner och fäder aktiverat sig och velat marknadsföra sig som Schjerfbecks stad. Tidigare var man inte lika noga med arvet utan tillät t.ex rivning av den lilla stadsgård som hon i tiderna bebodde. Huset var kanske inte kulturhistoriskt värdefullt, men med tanke på den utveckling som nu skett skulle det säkert ha platsat med ett riktigt hus att visa upp. Nu hittar man på tomten ett intetsägande rött tegelhus med en plankett på fasaden som berättar om platsen var hon bodde. Huset revs innan hennes tavlor steg i pris, så rivningen går väl att sätta på det kontot?

 En lokal förening beställde för några år sedan ett minnesmärke över konstnärinnan. Tyvärr var slutresultatet mer eller mindre amatörmässigt, ja rentavt "ruskigt dåligt".  Nu visas i alla fall "äkta" vara. Åtminstone jag anser den utställningen vara ett måste och tänker definitivt göra ett besök i den lilla staden.

En annan utställning som är ett måste, men som jag ännu inte hunnit med är Kalevala- utställningen i Ateneum här i Helsingfors.

Zinaida Lindén påtalar i dag i en insändare i Hbl de usla svenska texterna som beskriver utställningen. Bland annat får den svenskspråkiga bekanta sig med något som förklaras vara "Kullervo bryter sin linda"! Vad som menas med det begriper jag inte i skrivande stund.

Det är tråkigt hur dåligt översatta texter till svenska som man ibland erbjuds på utställningar. I bland finns det överhuvudtaget ingen svensk text alls, utan texterna är skrivna på finska och engelska. Inget fel på det, men i Helsingfors borde texterna absolut erbjudas på ordentlig svenska. I Kuopio och Jyväskyla är situationen eventuellt en annan.