Språkkurser

Jag har i min bekantskapskrets flera finskspråkiga som i tiderna berövats på svenskan. Det gäller människor som är födda på 50 - 60 talen, oftas barn till en finskspråkig mamma, men med en svenskspråkig pappa i bakgrunden.

Under 60-talet var det vanligt att man helt medvetet valde bort svenskan. På den tiden var det också vanligt att endast pappan yrkesarbetade och barnen som tillbringade hela dagen hemma med mamma lärde sig därför finska som enda språk. När pappa kom hem från jobbet talade han finska tillsammans med sin familj.

Sådana var tiderna då, men nu när de här barnen är vuxna är mången litet förbittrad över att de inte hade möjlighet att från början bli tvåspråkiga. Tröskeln är för många hög att nu ett, tu, tre börja kommunicera på svenska. De förstår en del av det som sägs på svenska, men de är för självkritiska för att själva försöka använda sitt "fadersspråk".

Det kunde vara intressant att ordna kurser i svenska för den här generationen som inte på samma sätt som dagens barn gavs en reell möjlighet till tvåspråkighet.