Inaktivitet

Jag har nu varit tf Hangöbo i snart 2 månader. Redan i juni, genast efter ankomsten till staden på udden, skrev jag om den stora depressionen som vilade över staden. Tjänstemän och beslutsfattare har delvis kastat in handsken. Allt som händer i staden sätts på recessionens konto? Vi kan inte (eller vi vill inte?), Vi har inga pengar (vilket naturligtvis är sant, stadens ekonomi är just nu urusel). No money, no funny osv...

Och visst har recenssionen en stor del i förhållandena här ute på udden. Det har satsats otroligt mycket på hamnens utveckling under senare år. Men import och export lamslås i all hast när världsekonomin dalar och därför skulle det naturligtvis vara synnerligen viktigt att ha någonting i "bakfickan" att ta till så att en liten ort som Hangö förmår existera även om hamntrafiken kör på sparlåga. Så länge jag kommer ihåg har hamnverksamheten nått "höga berg och djupa dalar", dagens situation är på inget sätt ny. 

Jag har också  tillsammans med många Hangöbor irriterat mej på den rådande trafikkulturen i staden. Många äldre är rent av rädda att röra sig till fots i centrum. Cyklisterna har errövat de smala trottoarerna, vilka definitivt inte är ämnade för lättrafik. Längs gågatan cyklas det hur som helst, vilket är i synnerhet besvärligt för småbarnsföräldrar då barnen gärna stannar upp och leker vid Muddle Lilius trevliga sjöorm. Mopogäng terroriserar staden och tyvärr med polisens goda minne, konstaterade jag igår när jag i ett helt annat ärende besökte polisstationen och i samband med det tog upp trafikkulturen i staden. Jag tänker inte upprepa (åtminstone ännu) polismannens svar och utläggning över situationen, men visst verkar det som om polismyndigheterna har missuppfattat en av sina viktigaste uppgifter, nämligen att övervaka och dirigera trafiken samt syssla med förebyggande verksamhet!