Hårda och mjuka paket

Som barn var det viktigt att julgubben kom med hårda paket. För min generation betydde mjuka paket långt och väl hemstickade saker, vantar, sockor och tröjor i och för sig nödvändiga saker, men ack så tråkiga. 

På den tiden liknade utbudet i affärerna inte dagens utbud. I den lilla staden på udden fanns en affär Bussmans varifrån julgubben och tomtarna kunde inhandla saker att packa in som hårda paket. Men paketens antal var inte stort. Mjuka paket var för det mesta hemgjorda. Allt från stickat till hemsydda klänningar mm. tillverkades i allmänhet hemma. Endast kappor och mössor mm. inköptes i en affär Barngarderoben. Femtitalet betydde trots allt ett uppsving även för vanliga familjer. Också för familjer som före kriget levt rätt anspråkslöst. För att markera de nya möjligheterna för vanligt folk kläddes små barn i hatt och kappa? Inget tal om lekvänliga kläder. Den eran uppkom först i och med 70-talets (fula) bruna velourmys.

Ovannämnda nostalgitripp får mej att känna mej som om allting hände för en hel evighet sedan. Och visst är det länge sedan 50-talet. Jag är född 11 år efter andra världskrigets utgång och världen på den tiden såg helt annan ut än vad den ser ut idag.

Idag är betydelsen mellan hårda eller mjuka paket mindre. Hårda som mjuka är lika trevliga. I synnerhet är hårda bokpaket mycket underhållande. Och när jag dessutom har jullov och verkligen ger mej tid att läsa är dessa gåvor fullkomliga.