Pappersförbundets ordförande Ahonen är förvisad ut i snöyran. Säkert en besvärlig sits för ett fackförbund, när ens fackpamp försvarar löner som når upp till skyhöga höjder. Fackförbund ska enligt tradition försvara den enskilda lilla arbetstagaren, inte bossarna som erhåller så höga löner i månaden så att de rentav inte vet vad de ska göra med pengarna.
Kanske Ahonens utspel kan tydas så, att även han som högt uppsatt ledare förtjänar storkovan , varje månad?
Och då jag nu ändå är inne på det här med höga arvoden så kan jag inte låta bli att förargas över människor som tilldelas mycket välbetalda förtroendeuppdrag. Förtroendeuppdrag som de naturligtvis beskattas för, men märk väl, som också ger en fet tilläggspension. För dessa personer har oftast också en välbetald månadslön som utbetalas varje månad. Dessa herrar, och förvisso också några damer, deltar i sina välbetalda förtroendeuppdrag under sin arbetstid. Med andra ord får de lön samt arvode för förtroendeuppdraget under en och samma timme?
Medan gräsrotsnivån knegar på med strama löneförhållanden varje månad samt en rätt mager pension, åtminstone om man jämför med dem som får dubbel pension. Är arrangemanget rättvist? Nej, det är den inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar