Igår utdelades Guldbaggepriset traditionsenligt. Priset, en fantasibagge, formgiven av Karl Axel Pehrson har sedan år 1964 deltats ut till bästa filmskådespelare, för bästa regi, ljud, manus osv. av Svenska Filminstitutet. En motsvarighet till vår Jussi statyett som dock har längre anor. Jussi priset tillkom redan år 1944, kanske som en slutprodukt vid krigsslutet? Åtminstone ger formgivningen med dagens mått mätt ett sådant intryck. Men visst är bägge prisen utan tvekan lika ärevördiga.
Det unika med Guldbaggen i år är emellertid det att priset för bästa kvinnliga biroll gick till Finlands Outi Mäenpää. Mäenpää har redan här hemma visat framklorna, men nu har hon då också i rollen som den försupne mamman i filmatiseringen av romanen Svinalängorna erövrat det svenska filmpriset. Dessutom var hennes kollega Ville Virtanen nominerad för priset för bästa manliga biroll (samma film, men för rollen som den lika försupne och våldsamma fadern). Ville blev utan pris denna gång, men det kan säkert redan det anses som en ära att han överhuvudtaget blev nominerad. Grattis.
Som avslutningen kan jag inte låta bli att citera Georg Malmsten, Helsingforsaren som växte upp i stadsdelen Sörnäs:
Vilken tyr (tur) eller hyr (hur)
att man föddes till kyltyr (kultur)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar