Julfrid

Julen har förlöpt väl för mig och min familj här ute på udden. Nyheterna berättar i alla fall om att Helsingforspolisen måste ingripa hos tvåhundratjugo familjer natten mellan julafton och juldagen. Statistiken lär ändå motsvara ett vanligt veckoslut.

Jag lyssnade till en intervju med en representant ur poliskåren för några år sedan. När det gäller ingripanden hos familjer är adressen oftast bekant för polisen redan från tidigare, när alarmet når ordningsmakten. Det är till och med möjligt att polisen blir kallad till en och samma adress flera gånger under en natt. Det är också mycket vanligt att den som kallar på polis, återtar sin anmälan då konstaplarna knackar på ytterdörren.

Finland hör till de länder som toppar statistiken för familjevåld. Våldshandlingar av olika karaktär, där kvinnor och barn oftare än män står antecknade som offer, är tyvärr vanliga. Mordet på en mamma och två barn i Håkansböle i Vanda, bara några dagar före julafton, upprör fortfarande. Att sedan morden försiggick med tjänstegörande socialarbetare i trappuppgången, gör inte saken bättre.

Rättigheten till att få träffa sina barn precis liksom tjänstemännens rättigheter till att sköta sitt arbete bör ses över. Redan nu lyssnar man till barn önskemål såtillvida, att de inte måste träffa föräldrar, om de inte vill. Äldre barn klarar säkerligen bättre av att framföra dylika önskemål, medan det är möjligt att mindre barn inte förmår framföra sådana önskemål+