Julveckan inleds och de flesta familjer förbereder julfirandet. De sista julgåvorna införskaffas och delikatesser för julbordet planeras och tillreds. Inkommande lördag ska allting vara färdigt! Förväntningarna är stora, både hos liten som stor.
Samtidigt får vi höra att det i detta nu finns 130 000 fattiga barn i vårt land, som på inga villkor får fira en glad jul med julgåvor och -mat. Barn till ensamförsörjanden och arbetslösa återfinns i alla delar av landet. Enligt uppgift klassificeras en familj, bestående av två vuxna och två barn, vars årsinkomst rör sig under eller kring 28500 euro som fattiga.
I min sommarstad Hangö ordnades det en insamling för hangöbarn, som av en eller annan orsak är omhändatagna. Blev nog litet chockad då jag fick vetskap om att de omhändatagna barnens antal uppgår till 100 barn? Hundra barn är en STOR andel med tanke på att åldersstrukturen i staden visar på flertalet äldre än yngre.
Alla har det alltså inte bra. Det finns rentav de som lider nöd här hemma precis som ute i världen.
Många är vi som, speciellt nu i juletider, betalar in en liten summa till barn ute i världen eller/och här hemma, för att döva vårt dåliga samvete, samtidigt som vi sedan under julhelgen delar med oss gåvor till nära och kära och framförallt vräker i oss onödigt mycket mat.
Frågan är om vi borde göra mera för världens barn, för våra barn här hemma?
Sant att vi borde veta mer om nöden i grannskapet - media tycks ha mer bilder från Afrikas horn än Hangö udd på de hungrande och fattiga människorna. Kanske insamlingsbössor i butiken bredvid julskinkorna skulle vara bra tankeställare? 130 000 barn i Finland? många! Finnes det fortfarande alternativa julfirande (soppkök) eller borde det införas? UF-husen finns ju, kanske fler gillar idén att äta och dansa en ringdans tillsammans än att sitta ensam hemma. /Lena Wenman
SvaraRadera