Missbrukarmammornas antal ökar i Finland. Medelåldern är låg för dessa unga kvinnor, kring 20 år. Eftersom problemet är på stigande är det ett socialt, men också ett medicinskt problem som vi måste motverka.
Varför missbrukar då unga kvinnor rusmedel och narkotika? I vårt land ges ju alla möjlighet till utbildning och stöd från samhällets sida? Så vill vi i alla fall se på saken! Ingen orsak till att leva dålighetsliv, vi har det bra och alla är egentligen sin egen lyckas smed?
Utåt sätt, så där litet från oben, kan man kanske utgå ifrån att de som det går går dåligt för, enbart kan skylla sig själva, men krafsar vi lite under ytan framgår både det ena och det andra.
Det finns familjer, många familjer, som generation efter generation faller igenom. Familjer där missbruk, våld, arbetslöshet, mentala problem och därpå följande social okompetens medför att barnen i en mycket tidig ålder faller utanför ramarna. Dessa familjer kan vara helt synliga, dvs de är med en gång lätta att identifiera. Men det finns många, många fler familjer, de sk. osynliga familjerna, där t.ex. mental ohälsa och våld förekommer, men som utåt sätt ger ett intryck av att fungera som helheter.
Barn som växer upp i familjer med problem är mera utråkade än andra barn, och detta i en mycket tidig ålder. Alkoholen kommer kanske med i bilden redan från tio år uppåt, medan piller- och grovt narkotika missbruk följer i spåret några år senare.
Spriten kommer säkert barnen över ganska lätt, medan annat missbruk kostar mycket pengar och det i sin tur leder vidare till sexuellt utnyttjande och prostitution.
Dagis och skola försöker sitt bästa med att i ett tidigt skede fånga upp de hjälpbehövande, men resurserna är redan nu beskurna.
En tjugoåring är ännu inte helt vuxen (fastän hon är det rent juridiskt) utan behöver stöd och framförallt TRYGGHET. En tjugoåring som under de senaste sju åren levt som missbrukare klarar inte av att med en gång lämna sitt förflutna. Det att hon kanske missbrukat sprit eller narkotiska preparat under de sju senaste åren, betyder inte att hon självmant valt sin missbrukarroll.
Utan hjälp och ett oändligt stöd utifrån fortsätter ekorrhjulet att snurra. Frågan kvarstår om vi är beredda att hjälpa, alldeles på riktigt? Kosmetisk hjälp kan vi däremot avstå ifrån!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar