Förmyndarskap

Mitt Smultronställe får förmyndare tillsatt av Finansministeriet. Dagens Hbl slår stort upp om Hangös situation både i sin ledare och i en artikel inne i tidningen.

Stadens relativt nya stadsdirektör Mäkinen nekar till att det är hamnen som fått staden på knä. Andra intervjuade sätter alla sina kort på Hjallis och hans satsningar i staden. Reastaurangpersonal vittnar om avsaknad av kunder redan nu i början av augusti. Vittnesmålet är befogat. Efter veckoslutet har gästernas antal minskat som genom ett trollslag. Den stora semestermånaden är över och med det är gator och torg relativt tomma.

För några dagar skrev jag om olika utskänkningsställen i staden. En god vän berättade för mej om avsaknad av buffébord på Casino under denna vecka. Tydligen anser man sådant som oekonomiskt nu när flertalet rest hem. Gästerna räcker helt enkelt inte till?

Hbl reportern hade bl.a. besökt stadens fotohandlare Järvilehto, som satsat på och utvecklat sin i affär inne i centrum. Helhetsintrycket ÄR snyggt och inbjudande. En annan driftig affärsman har staden i Nixu Knichter, som är innehavare till Ulla-Dress och den trevliga restaurangen Magasiini i Östra hamnen. Förutom det har Nixu lockat andra företagare till Berggatan. Även andra lokala företagare har etablerat sig och redan överlevt i några år. Nixus recept är nog korrekt, man ska satsa på mångfald.

Mycket handlar om förmåga att marknadsföra. En del av marknadsföringen består av hur man visar det man önskar sälja till eventuella kunder. En liten affärsgata vinner mycket på snygga skyltfönster och artigt bemötande.

Sommarmånaderna är utan tvivel livsviktiga för affärerna, men det är från hösten framåt över vinterhalvåret som affärsinnehavarna sätts på verkligt prov. Och här skulle de verkligen vara förtjänta av Hangöborna hjälp.

För länge sedan fanns en slogan "Pidä markkaa kontona", "Håll marken hemma". För stadens del vill det säga att den bofasta befolkningen borde förstå att stöda stadens egna affärsmän och inte åka över ån efter vatten för varje ny grej som de önskar sig.

Trots stadsdirektörens nekande, finns det en viss sanning i påståendet om hamnen. Man kan bara inte bygga upp hela framtiden kring den. Det finns också ett annat liv.

Stadens står utan vidare inför stora förändringar inom de närmaste åren. Redan nu talas det om gemensam hälsovård med staden Raseborg, nextgrannen, vars ekonomi inte heller är den bästa. Ett problem är naturligtvis det att staten, som under senare år erlagt kommunerna att själva ordna med och även ekonomiskt ro i land med all kommunal betjäning. Svårigheter på den fronten drabbar ingalunda enbart Västra Nyland utan hela vårt avlånga land.

Och för att ännu återgå till Hangö så kan jag inte låta bli att påpeka den allmänna tendensen i staden, nämligen alla, både bofasta som gästande Hangöbor, som i små som stora frågor ALLTID motsätter sig ALLTING. Alla dessa besvär blir MYCKET kostsamma för en liten stad. Alla dessa besvär leder till ingenting annat än en regelrätt kräftgång för Hangös del.

Och om och när Hjallis och andra hotellprojekt förverkligas då är det stadens beslutsfattares tur att se till att det även vintertid finns aktiviteter i staden. Ingen gäst återvänder flera än en gång om orten inte erbjuder aktiviteter. Aktiviteter som dessutom riktar sig till alla ålderskategorier.