När semestern gick åt skogen

Med ovannämnda rubrik efterlyser Hbl historier om läsarnas upplevelser från misslyckade somrar och semestrar.

Jag tänker inte skriva in till bladet, däremot tänker jag här och nu skriva ut vissa farhågor inför den inkommande semestern.

Jag bor nu för fjärde sommaren å rad i ett renoverat trähus med stomme från år 1890 i centrum av Hangö. Huset var från början ett envåningshus, som under kriget skadades rätt illa i och med att två grannfastigheter blev bombade.

Efter krigsslutet var det stor brist på bostäder och vårt hus bebyggdes med en andra våning. Under 80-90-talet sanerades den rätt nedgångna fastigheten, samtidigt som tomten delades då granntomten bebyggdes med ett nytt affärshus. Vårt hus mår idag bra. På gårdssidan finns en liten trädgård som de första nya invånarna efter den senaste renoveringen fick till i ren talkoanda. Fram till för några år sedan rådde lugn och ro.

För ett par år sedan uppenbarade sig de första lyckosökarna. De köpte in sig i huset och inledde sedan regelrätt hotellverksamhet genom att hyra ut lägenheten för en dyr summa för kortare tider under semestermånaderna. Idag har vi flera aktieägare med dollartecknet i blicken som sysslar med uthyrning.

Varför jag klagar? Jo, därför att det blir oroligt i huset, naturligtvis. Lagen känner inte till dylik affärsverksamhet och dessutom skippades lagen som föreskrev att det bör finnas ett register på de i en fastighet boende, så juridiskt sätt finns det inte så mycket att göra..

Vi har nu till stor förträtsamhet fått ett "hotellprojekt" bakom vår egen köksvägg. Igår när jag kom tillbaka till Hangö efter veckoslutet hade den nya ägaren satt upp en välkomstskylt på ytterdörren till grannlägenheten.

Företaget betyder en massa trampande i vår trappa, som vi andra ägare dessutom säkert är hänvisade till att städa. Dessutom kan man aldrig vara säker på att fester och andra störande ljud inte kommer att förekomma under nätter och sena kvällar?

Varför jag inte talar med de nya ägarna? Helt enkelt för att jag inte är presenterad för herr eller fru Nobody. Dessutom kan det vara svårt att få dem att förstå, eftersom de köpt lägenheten i akt och mening för tt hyra ut den och förtjäna pengar. En veckohyra mellan 800-1000 euro är ju inte att förakta. Egentligen ganska lättförtjänta pengar.

Jag kan ju inte i skrivande stund veta hur sommaren kommer att gestalta sig, men det vet jag redan nu att friden kommer att vara förstörd. Det är nästan som hemfridsbrott, tycker jag.

Jag har den 24.6. ändrat på min blogg så att företagets namn inte längre är synligt. Jag upplever det ganska olustigt att jag som ägare till grannlägenheten inte överhuvudtaget har några rättigheter i denna affär. En ändring i vår lagstiftning skulle vara på plats!