Helsingfors stad fortsätter att spara. De höga tjänstemännen ser bara siffror framför sig utan insikt i vartåt allting med tiden leder.
Full lön för klassläraren innebär 24 timmars undervisningsskyldighet. Lärarjobbet omfattar naturligtvis mycket mer än endast den direkta kontakten med eleverna under ett visst antal lektioner. Veckoplanering, korrigering som kan ta mycket tid i anspråk beroende på gruppens/gruppernas storlek, föräldra- och lärarmöten, betygsskrivning, samplanering, årsplanering, rapportering, uppgörandet av prov- och andra uppgifter, idrottstävlingar som delvis sker utanför den egna arbetstiden mm. En aktiv lärare har många uppgifter, samt att skolorna naturligtvis har egna traditioner hur man arbetar. Många anser att äldre lärare inte sätter så mycket tid på just veckoplanering och i vissa fall kanske det stämmer, men en lärare som följer med sin tid och tar intryck av det samhälle som vi just nu lever vill gärna (och bör) ändra på vad och hur hen presenterar olika ämnen inför klassen/klasserna.
I år drabbas som sagt skolan skäligen mycket. Skolnätet diskuteras i några distrikt, timresursen skärs ner så att endast det mest väsentliga göromålen klaras av i våra skolor inkommande höst och den senaste sparivern drabbar som sagt nu också lärarlönerna.
Behöriga lärare med fast anställning drabbas inte, medan lärarvikarier som anställs från och med majmånad för det första får en nedskuren undervisningsskyldighet, till och med under 20 h i veckan, samt att de delvis mister sommalönen. Nedskuren undervisningsskyldighet innebär i praktiken att månadslönen sjunker drastigt för tjänsteinnehavaren. Om brutto grundlönen för en obehörig vikarie med full undervisningsskyldighet nu ligger under 1900 euro i månaden, betyder en sänkning av undervisningsskyldigheten till ca. 18h att nettolönen ligger vid 1000 euro i månaden. En behörig lärares grundlön på brutto basis ligger kring 2500 euro (?). Det betyder att lönegaffeln för lika arbete ligger på 1500 euro. Dessutom förväntas en vikarie som förtjänar ca 1500 euro mindre i månaden ändå delta i alla arbetsuppgifter som tillhör en klasslärares uppgifter. Lägg dessutom till problemet med att de vikarier som anställs efter första maj dessutom går miste om den del av lönen som utbetalas under sommarmånaderna. Enligt avtal fördelas nämligen den lön som man förtjänat ihop under de månader som man aktivt jobbat på hela året. Inkommande läsår betyder alltså ännu lägre inkomstnivå än vanligt för de vikarier som tar emot ett vikariat med ca 18 h/vecka.
För att spinna ännu lite vidare på orättvis lönesättning, eller närmast stadens fäders oförmåga att se till realiteter, tar jag upp en jämförelse mellan skolassistenter och lärarvikarier. En skolassistents lönekuvert innehåller ca 900 euro/månad. En skolassistens får för det mest heller ingen sommarlön. Redan assistenternas situation är ohållbar, låt så vara att de inte har eget ansvar, utan är direkt underordnade den klasslärare som de jobbar tillsammans med. En klasslärarvikarie förväntas utföra alla de uppgifter som en proffesionell klasslärare gör med en lön som är ungefär 100 euro högre än assistenstens, åtminstone ad 2012 i design staden Helsingfors, Finlands huvudstad.
En observant läsare kommenterade följande via FB: Undervisningsskyldigheten kan inte sänkas för någon, eftersom det står skrivet i UKTA (avtalet) vilka undervisningsskyldigheterna är. Det som händer i ovannämnda fall är att vikarier inte får sin undervisningsskyldighet fylld. Sjunker undervisningsskyldigheten till under 16 timmar i veckan betyder det att man inte heller tjänar in pension.
Full lön för klassläraren innebär 24 timmars undervisningsskyldighet. Lärarjobbet omfattar naturligtvis mycket mer än endast den direkta kontakten med eleverna under ett visst antal lektioner. Veckoplanering, korrigering som kan ta mycket tid i anspråk beroende på gruppens/gruppernas storlek, föräldra- och lärarmöten, betygsskrivning, samplanering, årsplanering, rapportering, uppgörandet av prov- och andra uppgifter, idrottstävlingar som delvis sker utanför den egna arbetstiden mm. En aktiv lärare har många uppgifter, samt att skolorna naturligtvis har egna traditioner hur man arbetar. Många anser att äldre lärare inte sätter så mycket tid på just veckoplanering och i vissa fall kanske det stämmer, men en lärare som följer med sin tid och tar intryck av det samhälle som vi just nu lever vill gärna (och bör) ändra på vad och hur hen presenterar olika ämnen inför klassen/klasserna.
I år drabbas som sagt skolan skäligen mycket. Skolnätet diskuteras i några distrikt, timresursen skärs ner så att endast det mest väsentliga göromålen klaras av i våra skolor inkommande höst och den senaste sparivern drabbar som sagt nu också lärarlönerna.
Behöriga lärare med fast anställning drabbas inte, medan lärarvikarier som anställs från och med majmånad för det första får en nedskuren undervisningsskyldighet, till och med under 20 h i veckan, samt att de delvis mister sommalönen. Nedskuren undervisningsskyldighet innebär i praktiken att månadslönen sjunker drastigt för tjänsteinnehavaren. Om brutto grundlönen för en obehörig vikarie med full undervisningsskyldighet nu ligger under 1900 euro i månaden, betyder en sänkning av undervisningsskyldigheten till ca. 18h att nettolönen ligger vid 1000 euro i månaden. En behörig lärares grundlön på brutto basis ligger kring 2500 euro (?). Det betyder att lönegaffeln för lika arbete ligger på 1500 euro. Dessutom förväntas en vikarie som förtjänar ca 1500 euro mindre i månaden ändå delta i alla arbetsuppgifter som tillhör en klasslärares uppgifter. Lägg dessutom till problemet med att de vikarier som anställs efter första maj dessutom går miste om den del av lönen som utbetalas under sommarmånaderna. Enligt avtal fördelas nämligen den lön som man förtjänat ihop under de månader som man aktivt jobbat på hela året. Inkommande läsår betyder alltså ännu lägre inkomstnivå än vanligt för de vikarier som tar emot ett vikariat med ca 18 h/vecka.
För att spinna ännu lite vidare på orättvis lönesättning, eller närmast stadens fäders oförmåga att se till realiteter, tar jag upp en jämförelse mellan skolassistenter och lärarvikarier. En skolassistents lönekuvert innehåller ca 900 euro/månad. En skolassistens får för det mest heller ingen sommarlön. Redan assistenternas situation är ohållbar, låt så vara att de inte har eget ansvar, utan är direkt underordnade den klasslärare som de jobbar tillsammans med. En klasslärarvikarie förväntas utföra alla de uppgifter som en proffesionell klasslärare gör med en lön som är ungefär 100 euro högre än assistenstens, åtminstone ad 2012 i design staden Helsingfors, Finlands huvudstad.
En observant läsare kommenterade följande via FB: Undervisningsskyldigheten kan inte sänkas för någon, eftersom det står skrivet i UKTA (avtalet) vilka undervisningsskyldigheterna är. Det som händer i ovannämnda fall är att vikarier inte får sin undervisningsskyldighet fylld. Sjunker undervisningsskyldigheten till under 16 timmar i veckan betyder det att man inte heller tjänar in pension.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar