För några veckor sedan kunde vi i Hbl läsa om att eftisverksamheten för tvåorna i Helsingfors är hotad. Dagens Hesari går ut med att behovet av eftisplatser kommer att öka i framtiden.
På svenskt håll har vi det kanska bra. Det finns gott om föreningar och andra organisatörer som upprätthåller eftisverksamhet i vår stad. För det mesta har eftisarna ansetts vara trygga och pålitliga "eftermiddagshem" för de yngre skolbarnen medan föräldrarna jobbar. På finskt håll har man av någon outgrundlig anledning inte haft ett lika vittomspännande eftisnät, utan här har man mycket långt använt sig av lekparker m.m. Stora centrala lekparker är naturligtvis bra, men här kan barnantalet vara betydligt större än i ett eftis som ordnas i skolan eller dess omedelbara närhet. Personalens roll är också annorlunda Lekparkens personal hämtar inte barnen från skolan, utan också de yngsta skolbarnen måste för egen hand söka sig till lekparken. Å andra sidan måste man också konstatera att skolnätet på finsk håll är tätare och lekparkens närhet till skolan och hemmet är för det mesta kortare än på svenskt håll.
Helsingfors fäder och mödrar säger sig spara så rättvist som möjligt, vilket betyder att svångremmen dras åt inom alla sektorer? Ingen skillnad sedan om det berövar barn, unga eller de äldre viktiga arrangemang. Tiderna är ekonomiskt svåra, men visst är det ändå så att det idag sparas inom områden där vi kommer att inom ett par år få lägga ut betydligt mera pengar. Där vi idag sparar inom eftis, skola och ungdomsverksamheten måste vi med säkerhet om ca. tio år budjetera tilläggsresurser inom tex mentalvården. Trenden i dagens samhälle är sådan!
Hesariartikeln beskriver föräldrar som är tvungna att anställa barnflickor efter kl. 16.00, då eftermiddagsverksamheten tar slut. Jag antar att det är fråga om verksamhet i lekparker, eftersom de flesta eftisar avslutar sin arbetsdag kl. 17.00. Föräldrarna i artikeln efterlyser längre öppenhållningstider så att de kan förlänga sin arbetsdag.
Eftispersonalen hör till samhällets lågavlönade, en längre arbetsdag skulle naturligtvis ge en högre inkomstnivå, det är klart. Eftersom de flesta bland eftispersonalen är kvinnor eller unga studerande är personalfrågan långt en kvinnofråga. Ändå är det så att egen familj och barn inte motivarar personalen till att ta hand om andras barn hur sena kvällar som helst. Ännu till är det så att eftispersonalens lön är "skitdålig" och precis som de flesta skolassistenter är personalen permitterad utan lön under sommarmånaderna, med andra ord en riktig kvinnofälla. Samhället borde absolut struktureras så att dylika fällor inte gynnas.
Under vårvintern har flera artiklar och diskussioner förts hur man på bästa sätt ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv. Jag hoppas verkligen att den diskussionen fortsätter i konstuktiv anda. Utan barn finns det ingen framtid för Finland.
På svenskt håll har vi det kanska bra. Det finns gott om föreningar och andra organisatörer som upprätthåller eftisverksamhet i vår stad. För det mesta har eftisarna ansetts vara trygga och pålitliga "eftermiddagshem" för de yngre skolbarnen medan föräldrarna jobbar. På finskt håll har man av någon outgrundlig anledning inte haft ett lika vittomspännande eftisnät, utan här har man mycket långt använt sig av lekparker m.m. Stora centrala lekparker är naturligtvis bra, men här kan barnantalet vara betydligt större än i ett eftis som ordnas i skolan eller dess omedelbara närhet. Personalens roll är också annorlunda Lekparkens personal hämtar inte barnen från skolan, utan också de yngsta skolbarnen måste för egen hand söka sig till lekparken. Å andra sidan måste man också konstatera att skolnätet på finsk håll är tätare och lekparkens närhet till skolan och hemmet är för det mesta kortare än på svenskt håll.
Helsingfors fäder och mödrar säger sig spara så rättvist som möjligt, vilket betyder att svångremmen dras åt inom alla sektorer? Ingen skillnad sedan om det berövar barn, unga eller de äldre viktiga arrangemang. Tiderna är ekonomiskt svåra, men visst är det ändå så att det idag sparas inom områden där vi kommer att inom ett par år få lägga ut betydligt mera pengar. Där vi idag sparar inom eftis, skola och ungdomsverksamheten måste vi med säkerhet om ca. tio år budjetera tilläggsresurser inom tex mentalvården. Trenden i dagens samhälle är sådan!
Hesariartikeln beskriver föräldrar som är tvungna att anställa barnflickor efter kl. 16.00, då eftermiddagsverksamheten tar slut. Jag antar att det är fråga om verksamhet i lekparker, eftersom de flesta eftisar avslutar sin arbetsdag kl. 17.00. Föräldrarna i artikeln efterlyser längre öppenhållningstider så att de kan förlänga sin arbetsdag.
 |
| www.gratis.bilder |
Under vårvintern har flera artiklar och diskussioner förts hur man på bästa sätt ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv. Jag hoppas verkligen att den diskussionen fortsätter i konstuktiv anda. Utan barn finns det ingen framtid för Finland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar