Ny och äldre flora och fauna

Mördarsnigeln har upptäcks i Ekenäs, älgflugan har slutligen nått Hangö, den lilla fästingen lurar överallt och kvällspressen skrämmer upp sina läsare med läskiga historier om den förskräckliga Tiger-myggan. Det ostadiga vädret har försämrat vattenkvaliteten vid många stränder. Tur finns det två sidor här på udden så att alla som så önskar ändå kan ta sig ett dopp. (om de törs i år, vattnet är nämligen rätt kallt).

 Förändringar i flora och fauna har man alltid kunnat iakttaga. Jag besökte för någon vecka sedan  frontmuséet i Lappvik - Gyllene freden - som ligger där Hangöfronten under senaste krig låg. Gyllene freden visar var bland annat de svenska frivilliga låg när de kämpade för Finlands sak. Muséet som i tiderna grundades av veteraner från Karis, upprätthålls för tillfället av sonen till en av grundarna. Fint skulle det naturligtvis vara om flera frivilliga kunde hjälpa till med verksamheten? De ålderstigna veteranerna har gjort sitt och yngre krafter skulle därför behövas.

Varför jag övergick från förändringar i flora och fauna till frontmuséet? Jo, i frontmuséet presenteras flera olika växter som i och med den ryska parentesen grodde och överlevde på Hangöudd.  Flera av växterna är ganska vanliga och många av oss yngre har  egentligen ingen aningen om att växterna är nykomlingar i vår fauna och förts hit mer eller mindre under brinnande krig.

Många nykomlingar bland växter och djur är inte bra för miljön. Mördarsnigeln som äter upp allting ska naturligtvis bekämpas, den lilla fästingen som sprider sjukdomen Borelia är ingenting att leka med, den närgångna älgflugan är bara äcklig och Tigermyggan kan  gott söka sig andra vägar här i livet. Förändringar i till exempel Östersjön är långt ifrån bra och den vackra Lupinen som mer eller mindre tar över alla dikesrenar på bekostnad av andra växter måste också bekämpas. Människans fotspår nu och i framtiden  borde naturligtvis vara mycket mer försiktiga och framförallt ansvarstagande.