Kvinnodagen. Vad betyder dagen för dig? Vilket alternativ är bättre? En bukett rosor eller en löneförhöjning som ger dig en pension jämställd med mannens?
Låt oss säga att kvinnan i medeltal får tre blombuketter om året, en till födelsedagen, en till namnsdagen och en till kvinnodagen. Låt oss säga att slutsumman för tre buketter ligger kring 75 euro. Delar vi summan jämnt på tolv månader är tillägget, som dessutom snabbt vissnar bort, 5 euro och 40 cent. Med andra ord anser åtminstone jag att blombuketter inte förbättrar kvinnans vardag. Vackra och rent av härliga ja, men denna härlighet ersätter inte orättvisan i samhället som fortfarande existerar, nämligen en lönefördelning som är långt ifrån jämställd.
Kvinnan som lever i ett förhållande, men blir misshandlad, gång efter annan, år ut och år in. Kärleken och tilltron har för länge sedan förbytts mot otrygghet, rädsla och ångest. Smärtan av fysiska slag och psykisk förnedring dominerar. Ensamheten är stor, precis som skammen. Skamkänslan som misshandlaren utnyttjar sig tillfullo av.
Hur ter sig vardagen för den unga kvinnan som bor i en lerhydda med flera kilometer till grannskapets enda brunn, som under hela den långa vägen hon vandrar efter dricksvatten får vara rädd för att inte bli överfallen och våldtagen. Eller den gamla medellösa änkan som inte vet hur hon ska få maten att räcka till för sig och sina två barnbarn som hon har ansvar för efter det att barnens föräldrar avlidit i aids? De tolvåriga småflickorna, som gerillan tog och som nu tvingas prostituera sig för att gerillasoldaterna ska vara stridsdugliga och också i fortsättningen gå med på att sprida skräck i alla byar. Eller kvinnan som levde tillsammans med sina barn i en gudsförgäten håla utan framtid. Som lät sig lockas med av de främmande männen i den fina bilen. Idag befinner hon sig långt borta hemifrån i främmande land där hon under dygnets alla timmar blir våldtagen upp emot tjugo gånger per dag. Eller den åttaåriga flickan som måste stanna hemma och arbeta för familjens uppehälle istället för att ta del av utbildningen i den lilla byskolan.
Vad har alla dessa flickor och kvinnor för framtid? Några kan verkligen ha tur och bli befriade och förhoppningsvis efter det gå en bättre framtid till mötes, om bara familjen och samhället tar emot dem som fullvärdiga medlemmar. Någon kanske ändå träffar på någon biståndsarbetare som hjälper dem på traven och ger dem möjlighet till utbildning och en framtid. Men många, alltför många får aldrig ens en chans.
Av alla ovannämnda, samt många, många fler orsaker behöver världen en internationell Kvinnodag. Kvinnodagen är ingen bemärkelsedag, då flickor och kvinnor gratuleras. Den är till för att väcka beslutsfattare och medborgare världen över till insikt i jämställdhetens namn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar